Matte har ordet:

När Husse vaknar, blir valpen överlycklig. För han har ju inte sett Husse på ett tag. Och Husse leker ju så roligt med valpen. Sedan går Husse till jobbet ...

Jag tänker på hur det här känns för mig.

Och vad det påminner om!

De klassiska könsrollerna där mamman står för tryggheten, tjatet och trösten, medan pappan bjuder på korta stunder av spänning och glädje.

Ärligt talat så hände det väl emellanåt, när jag var ung mamma, att jag kunde tycka synd om mig själv för att jag var kvar hemma i tröttheten med barnen .... medan pappan fick gå iväg till jobbet. Kanske en naturlig tanke när balansen inte alltid fanns. Så mycket roligare det blev sedan, när det gick att varva jobb borta, jobb hemma, nöjen, egentid och relationer.

Det handlar också mycket om vad man gör av sin situation. Och vad man tänker om sin situation. Hur man värderar. För det är ju det som ställer till det - att vi värderar allting. Istället för att bara vara och göra och njuta ...

Jag tänker inte ta på mig någon offerroll och  någon tycka-synd-om-mig-själv-attityd för att jag nu ser mönstret med "Matte snäll och tråkig" och "Husse glad och rolig". Jag kan ju vara precis som jag vill. Och jag kan göra allt jag vill. Det är ju ett stort jobb att uppfostra en hund, men för den skull behöver det ju inte vara bara tungt. Jag tillåter mig att leka med valpen och känna glädje över allt det lätta och roliga som det innebär att han (valpen) kommit in i mitt liv.

En liten reflektion kring vad ens egna tankar kring känslor kan spela för roll. Och kring vad jag lär mig av umgänget med Valle ...

 

Manne

23 juli 2008 19:58

;)
Manne nosar en, för mig, lite annorlunda blogg, men gillar vad han vädrar.
Säkerligen inte sista besöket.

Voff!

http://one2many.bloggagratis.se

 

Valle

23 juli 2008 21:47

Hej på dig Manne!
Bra att du nosade upp mig :-)

 

Mina-Jakthundar

31 juli 2008 00:35

Vad göra åt en överårig flicka som inte förstår bättre? Jag komenterar och står i och så läser jag bloggen baklänges. Det här med att vara på semster är inte helt lätt. Vill veta allt om Valle.

Jag fick skaffa en jäkla massa hundar innan Biggan kom och älskade mig mest. Hundar och kattor har en naturlig fallenhet för att älska min man och sen min dotter och sen om ingen annan är hemma mig. Men det är kärlekens pris. Men så tror jag inte det är mellan dig och Valle. Han tittar på dig med sina stora ögon. Vem lyder han bäst? Dig eller maken?

http://mina-Jakthundar

 

Valles matte

31 juli 2008 11:05

Tja, man får låta bli att värdera kärlek också, tror jag. Bara ge. Och ta emot. Det handlar ju inte om att den ena är bättre för att en hund eller ett barn eller en kompis tyr sig mer till den. Kärlek är kärlek.
Valle verkar ännu lyda oss båda ungefär lika mycket eller lika lite. Men kanske att han är lite lugnare och tryggare med mig. Vi får väl se hur det blir. Han är ju så liten ännu.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ooops. Glömmer av mina obligations ... Har visst inte rapporterat något på bloggen sedan midsommar ... Sorry kompisar!   Här i Valleland är det mycket utomhustillvaro i juli. Jag sitter inte inne med tassarna på tangentbordet särskilt ofta, men l...

Nu var det längesedan jag var härinne på min egen blogg och nosade. Har haft fullt upp med annat. Gäster nämligen! M:s barnbarn från Småland.        De gillar hundar. Och de gillar mig! Jag har fått klappar och midsommarkrans runt halsen och ...

Det händer mycket nu i Valleland. Hit kommer en snickare var och varannan dag och bygger altan och lite annat i trädgården. Jag ligger på min bro och bevakar att det går rätt till och att han jobbar bra! Snyggt ska det ju bli. Och det blir det ocks...

Jag har en favoritplats numera. På bron. Här älskar jag att vara. Här kan jag sova, vila och spana in alla som går förbi Vallehuset. Min M. brukar ha dörren öppen så att hon hör mig inifrån. Som idag, när hon ligger sjuk. Då hör hon hur det ra...

Vanligtvis går vi LÅNGA promenader, M. och jag. Antingen i skogen eller på byavägarna. Nu är det bra om  hon har med sig vattenflaska med skål till mig också, för det är rätt så varmt ...        Och man kan bli törstig efter att ha passerat kor...