Sista dagen i augusti.

Och jag har träffat småbarn igen!

Matte har ju flera barnbarn och i fredags var det en liten tjej som var här, idag en liten kille. De är ju lite annorlunda de små, mot de stora ...

Man vet aldrig vad de hittar på och så låter de hela tiden.

Och skrattar och skriker.

Nästan som mina valpsyskon ...

Hoppas att jag ska få träffa dem snart.

Det längtar jag efter!

God kväll och voff!

M:

Det är roligt att se hur Valle växer.

Det sker språngvis - ena stunden i framkroppen,

andra stunden bak.

Inte alltid med balans i formen ...

Just nu har svansen blivit väldigt lång, med en krusidull på.

Vänta ska ni få höra!!!!

Ni skulle varit med ....

Jag och M. har varit och tränat klickerträning idag!

Det var jättekul! Ojojoj. Så mycket gott jag fick också som belöning!

Och jag satte mig och tittade på M. och så klickade det och jag fick gott. Så gjorde vi flera gånger. Sedan kom jag på att om jag la mig ner så klickade det och så kom det godis ....

Ojojoj.

Undrar just vad mer man kan göra så att det klickar och kommer godis.

Jag tänker pröva massor av olika saker ...

Och M. berömmer mig massor!!!!

Det är så roligt!

Och M. har sagt att vi ska jobba med det här varje dag nu, så att jag får roligt hela tiden. Bra det, för då sover jag så gott sedan och M. går omkring med ett leende på läpparna ...

M:

Sååååå söt.

Och sååååå snäll.

Ibland ...

 

Varje framgångssaga börjar med mycket hårt arbete ...

Och jag vill ju så gärna att det ska bli framgång.

Att Valle ska bli en SNÄLL och TRYGG hund.

Att vår relation ska bli bra.

Och att jag ska bli en bra hundförare ...

 

Håhåjaja.

 

Jag stänger dörren och räknar till hundra, innan jag med trygg utstrålning (?!?) och stadig röst talar den lille hannen tillrätta.

Igen.

... och det är allt mörk svart natt snart ...

Klart man måste ha reflexväst då, så att man syns!

M. och H. handlade ett nytt halsband och en väst till mig idag.

Visst blev jag fin!

M:

Vi har varit ute nyss, Valle och jag. Och nu sitter jag med kaffe medan han sover nytvättad i korgen.

 

Jag hittade en gräsväg med ett stort djupt dike på ena sidan och ett stort vallfält på andra sidan. Jag tänkte att det skulle bli en bra väg att släppa Valle på och det gjorde jag när vi gått en tillräcklig sträcka från grusvägen vi kom gående på.

 

Valle blev bara aningen frågande och började "mucka" och hoppa och bita på mina ben, men så småningom förstod han att han fick gå och springa fri vid min sida (och framför mig och bakom mig.)

 

Det fungerade bra. Han kom sedan när jag tjoade och ropade och fick beröm och liten levergodis. Sedan fick han springa fri igen. Tre omgångar innan jag kopplade honom för att promenera hem.

 

Men på hemvägen kräktes han upp hela morgonmaten. Jag tror att det beror på att han käkar allt. Gräs lär ju vara ok, men leran? Vi bor ju på landet där jorden är lerig och han käkar och käkar ...

 

Googlade lite på valp och lera och hittade denna länk med kommentarer.

 

Finns det någon kunnig person som har något att tillägga?

M:

De har kommit nu.

Sedan ungefär en vecka tillbaka, plogar de över våra huvuden, några gånger per dygn. På väg söderut stannar de till på åkrarna häromkring och äter upp sig inför den långa resan.

 

Valle är fascinerad och glömmer nästan av att han var kissnödig ...

Och jag känner höstens ankomst.

M:

Luften var lite fuktigt kall idag.

Som ett tungt täcke ...

Skulle elda i en av vedspisarna och det tog sig bra, men av någon anledning ville det inte ryka som det skulle. Valle och jag blev rökiga i nosarna. Jag fick öppna överallt på vid gavel, så inte det blev det så mycket varmare på det viset ....

Som det ju var tänkt.

 

Men nu är röken borta och huset lagom varmt och Valle sover i sin korg och jag ligger till sängs och funderar på om jag ska orka läsa lite ...

 

Snart är det dags att tassa ner för trappan för att rasta Valle för sista gången innan natten. Och det ska bli skönt för en trött matte att få sova.

 

God natt!