Sol,

regn,

sol,

regn,

sol,

regn ....

Kan vädret aldrig bestämma sig? 

M:

Lille Valle-valpen sov HELA natten igen.

Och vi med! Skööööönt.

Han vaknade klockan sex och när jag hörde honom tassa omkring på hallgolvet nere, gick jag ner och gosade med honom. Och så fick han gå ut. Luften var fylld av nattfukt fortfarande, så han fick gå ut utan koppel. (På nätterna är han så lugn och brukar alltid komma in efter att ha gjort det han behöver.)

Han gjorde ifrån sig och jag berömde stilla och plockade upp i plastpåsen. (Hur många grå små påsar gör vi av med per dag egentligen?) Så vände jag, gick in, lämnade dörren öppen och hoppades att han skulle komma efter utan att sticka. Det gjorde han. Och när tassarna var torkade, gick han och la sig i korgen igen och somnade om.

Sedan var det H:s tur att kliva upp vid sjutiden. När jag sedan vaknade igen, vid åttasnåret, hörde jag hur H. och Valle hade det gott och glatt tillsammans. Så jag duschade i lugn och ro och klädde mig innan jag gick ner för trappan för att äta frukost.

Men först hälsa på Valle. Så glad!

Valle kommer och pussar mig och går sedan tillbaka till sin korg, där han vilar efter morgonens lek med H.

Familjelycka när den är som bäst!

* Suckar av glädje *