... och det är allt mörk svart natt snart ...

Klart man måste ha reflexväst då, så att man syns!

M. och H. handlade ett nytt halsband och en väst till mig idag.

Visst blev jag fin!

M:

Vi har varit ute nyss, Valle och jag. Och nu sitter jag med kaffe medan han sover nytvättad i korgen.

 

Jag hittade en gräsväg med ett stort djupt dike på ena sidan och ett stort vallfält på andra sidan. Jag tänkte att det skulle bli en bra väg att släppa Valle på och det gjorde jag när vi gått en tillräcklig sträcka från grusvägen vi kom gående på.

 

Valle blev bara aningen frågande och började "mucka" och hoppa och bita på mina ben, men så småningom förstod han att han fick gå och springa fri vid min sida (och framför mig och bakom mig.)

 

Det fungerade bra. Han kom sedan när jag tjoade och ropade och fick beröm och liten levergodis. Sedan fick han springa fri igen. Tre omgångar innan jag kopplade honom för att promenera hem.

 

Men på hemvägen kräktes han upp hela morgonmaten. Jag tror att det beror på att han käkar allt. Gräs lär ju vara ok, men leran? Vi bor ju på landet där jorden är lerig och han käkar och käkar ...

 

Googlade lite på valp och lera och hittade denna länk med kommentarer.

 

Finns det någon kunnig person som har något att tillägga?

M:

De har kommit nu.

Sedan ungefär en vecka tillbaka, plogar de över våra huvuden, några gånger per dygn. På väg söderut stannar de till på åkrarna häromkring och äter upp sig inför den långa resan.

 

Valle är fascinerad och glömmer nästan av att han var kissnödig ...

Och jag känner höstens ankomst.