När H. kommer från jobbet, kommer han oftast med buss. Men det är en lång vindpinad väg mellan vår by och stora vägen, där bussen stannar. Jag följde med min lilla M. när hon skulle promenera och möta H. idag.

Fast jag gillade det inte.

JO, jag gillar att gå och jag gillar att möta min älskade H., men jag gillar INTE allla vidunder till långtradare som ska rejsa förbi mig och M. på den smala vägen. En är väl okej. Och två. Men när det börjar gå inflation i snabbkörare, då blir jag spattig.

Som tur är berömmer M. mig och ger mig godis när jag klarar av att vara stilla vid hennes sida, men det kan bli för mycket .... TACK och lov så fick jag springa fri och leka med min pinne i trädgården när vi kom tillbaka. Och då blev jag glad igen.

Trevlig fredagkväll på er!!!