Fastän jag visar min M. hur hon ska gå på stigen i skogen, så villar hon bort sig hela tiden. Jag får vända och leta och hämta henne. Och då har hon satt sig bakom en sten eller intill en gran. Min lilla bångstyriga M. Om jag kunde förstå varför det är så svårt att gå framåt bara. Och följa stigen.

När M. och jag blir lite äldre, så ska vi nog bli så här duktiga vi med:

George Richards & Hummel at Dachshund Speciality 2009 from John Richards on Vimeo.

Torsdag igen - och jag har sprungit med min kompis J.

   På vägen. I skogen. På träningsplanen.

   På åkern ...

Och så busade vi och drack vatten i diket där J. också passade på att bada. (Han gillar att bada nämligen, vilket inte jag är lika förtjust i.)

Vi sprang och sprang och M. gick bara sakta som vanligt. Men vem blev tröttast tror ni? Jo, M. Hon somnade på soffan efter promenaden och ville inte kliva upp förrän efter flera timmar. Fast det gjorde inte så mycket. Jag sov jag med.

Idag kände jag mig lite ovårdad, så jag bad min M. att pyssla om mig och snygga till mig. Riktigt skönt faktiskt. Hon borstade först tänderna på mig, klippte sedan mina klor, ansade håret mellan mina trampdynor och smorde in trampdynorna. (Jag lyfter bara på en tass i taget, så fixar hon allt åt mig utan att jag behöver förklara nånting.)

Sedan gick vi ut i det trista, blöta novembergrå vädret ...

Jag hittade några köttbullsbitar i skogen.

Skuttade snabbt iväg på mina nyvårdade tassar (så snabbt att M. inte kunde få någon skärpa i bilderna.)

Och väntade på att hon skulle hinna ifatt mig.

Gäsp ....

Jag vaknade och sträckte på mig som vanligt när min M. kom hem efter lunchen. Hon kliade mig så skönt på magen och efter en liten stund, när hon bytt om och fyllt jackfickan med köttbullsbitar, gick vi ut. OJ, vad det regnade. Och regnade. Och regnade.

Vi gick till skogen där jag kan gå lös och idag lekte vi inget alls. Ingen kurragömma och inget sök. Vi bara strosade var och en för sig och så tittade vi på varandra då och då förstås.

När vi kom ut ur skogen och skulle ta vägen hem, hittade M. på att jag skulle gå fot med henne utan koppel. Tur att hon hade många köttbullsbitar kvar! Jag gick jättefint hela vägen hem och satt snällt och väntade när hon hämtade posten också. Det är lätt att göra min M. nöjd och stolt!

Nu har hon tänt i vedspisen och jag ska krypa ihop och sova igen.

Vi hörs!

Idag har jag gått med nosen högt upp i vädret. Det blåser i Valleland och min M. undrar vad det är jag vädrar. Som om jag skulle berätta såna hemlisar för henne! Nänä. Det behåller jag för mig själv. Hon vägrar ta av sig kopplet när jag vädrar sådär. (Hon tror att jag ska hitta ett rådjur eller en katt.)

Som tur var ändrade hon sig på hemvägen av vår långpromenad och lät sina armar svänga utmed sidorna utan koppel. Då hade jag slutat vädra i luften och kunde istället strosa omkring och läsa alla "pee-mail" längs vägkanten. Det är skönt att vara fri en stund. Och hon vet ju att jag kommer när hon vill koppla på sig i mitt halsband igen.

Tack för det min lilla M.

Vi var hos M:s barnbarn igår. (Hos två av sex barnbarn.) H. och M. skulle vara barnvakter och jag fick följa med. Men eftersom det finns allergiker som bor i det huset, så skulle jag stanna i tvättstugan. (!)

Hur trist som helst! Och orättvist!!!

Som tur var kom en av människovalparna och hälsade på mig.

Han ville till och med kolla att jag hade det bra inne i min bur!

Jag viskade i hans öra att jag var glad för att han är så omtänksam!

Och så fick han hänga lite med (på) mig.

Det blev en rätt så mysig dag faktiskt.

Längesen jag hörde av mig, men det beror bara på M. (Inte mitt fel inte.) Hon har varit så hängig på sistone. Idag tog vi alla fall med henne ut, J. och jag. Och nog tyckte jag att hon hängde med i kopplet.

Fast J. och jag ville ju hellre slippa våra koppel. Och det fick vi också.

Vi kollade gemensamt en mystisk hög som någon tappat rakt på vägen ... Konstigt.

Vi lämnar våra högar i diket vi.

Och så sprang vi förstås och jagade varandra och busade lite förstås. Och sedan var det härligt i skogen!

Oj vad vi sprang!!!

Här kan ni förresten se oss på film också:

Klicka på rutan så börjar vi röra på oss.