Fredag idag. Och så började det snöa. Och då fick M. fnatt.

Jag hade anat det - att hon skulle falla till föga för sina impulser ...

Hon kunde bara inte låta bli att ta den här bilden. (Och ändå har hon en gång lovat att aldrig bli så larvig och behandla mig så respektlöst .)

Fast jag bryr mig ju inte alls om hennes söta tokigheter.

Det är ju bara att buga sig för hennes barnsligheter.

Jag känner mig förresten inte alls förnedrad utan stolt. Stolt därför att jag får min M. och H. att bli glada och lekfulla!

Puss på er alla.