M. och jag gick sexkilometersrundan på byavägarna i Valleland. Jag får gå i koppel hela vägen och klarar det bra numera fastän vi passerar skidåkare och skällande hundar, hästar och bilar. Ibland får jag sätta mig ner och vila och bara titta. Jag vill inte gå för nära hästarna, men titta på dem kan jag göra. Och de tittar på mig.
Sedan går vi vidare, M. och jag.
Vid bron över ån är vi nästan hemma igen. Där skummar vattnet fastän det är is runtomkring. Och titta, därborta klampar änderna omkring.
Filifjonkan
8 mars 2010 11:09
Hej Valle. Åh så söta mjuklena öron du har sett bakifrån så där . Sen är ju hästarna med jättefina ni känner varandra förstår jag 6 kilometer det är en rätt lång bit att gå det . Fint är det med lilla ån där med änderna duktig är du med ser jag att promenera fint. Ja ni har det så mysigt din matte och du puss på dina öron på baksidan fniss
http://filifjonkan-se.bloggplatsen.se
Wille
8 mars 2010 12:06
Vilken mysig promenad. Änderna tycker jag är roliga att se på. Vi har ett gäng här i byn också, och jag kan sitta och se på dem hur länge som helst. Men de verkar inte alltid gilla mig för när matte ibland haft mat med till dem, så blir det ett fasligt oväsen på dem när jag är med. Hästar har jag nu bara träffat en gång, och de var inte så stora. En av dem ville nosa mule med mig. Det var lite läskigt men samtidigt spännande och när vi sniffat klart på varandra så var dte bar skoj.
http://willebus.bloggagratis.se
Rudi
8 mars 2010 18:19
Det är kul när det finns många olika saker och djur att kolla på under en promenad. Man blir lite tröttare i hjärnan efter en sån prommis. Sov gott!
http://www.bmwsfotoblogg.blogspot.com