M. och jag tog med oss min hundkompis J. ut idag. Jag vet att jag måste ha koppel med nosgrimma när vi går alla tre, så numera protesterar jag inte alls över den. Jag vet att jag ska sitta på hans bro och vänta också, när M. går in till honom i hans hus och hämtar ut honom.

Vi går fint och lugnt båda två nu, på varsin sida M. på promenaden. Idag gick vi kopplade i en kilometer på landsvägen och sedan fick vi springa lösa i en kilometer på världens buckligaste oplogade väg, där vi jagade varandra, sprang ikapp, sprang mot varandra, rullade runt i snön och kastade oss och åkte kana där det gick att glida .... Ja, alltså det var jag och J. som lekte så. Min M. kunde knappt gå rakt framlänges. Hon tyckte att det var svårt att hålla balansen i traktorspåren ....

Sedan gick vi hem en kilometer i koppel igen. Lugnt och fint. M. gav oss blodpuddingbitar som vi skulle söka upp på ett ställe och nu har J. äntligen fattat hur man nosar upp saker när M. säger Sök!

Det har förresten blivit tvätta-tassarna-och-benen-och-magen-tider i Valleland nu, så M. hålls sysselsatt även efter promenaden en stund. Det är skönt att bli ompysslad tycker jag.

Inga bilder har hon tagit. (Jag tror att hon inte hinner med sig nu, när hon ska vara på jobbet också.) Kan kanske bli bättre så småningom.

Trevlig kväll på er alla!