M:

Jag tycker om konst och konster med för den delen!

Jag gillar också att läsa tidningen Canis.

Och jag tycker om att klickerträna.

Men den här konsten ska jag inte träna med Valle.

För då skulle jag förmodligen dråsa i golvet och få hjärnskakning ...

Och det är ju lite onödigt.

Snyggt med en liten hund i alla fall. Titta här!

M:

Imorgon åker jag söderut ett par dagar. Valle ska få rå om sin husse alldeles själv. Och förmodligen har de inte tid att blogga när jag är borta, så jag önskar därför från oss tre, er alla  - hundar, mattar, hussar och andra - en fin början på påsken!

Och så återkommer jag om några dagar igen.

 

M:

Och så var det ny vecka igen ....

("Ny dag, nytt hopp, ny glädje")

Men, vissa dagar känns det mindre hoppfullt, och då är det svårt att låta bli att fokusera på eländet och istället se det vackra och ta in det goda.

 

Jag försöker placera vackra saker i varje rum. De här tulpanerna fick jag av min gode man.

De lyser upp!

 

Igår lämnade vi Valle hemma och gav oss iväg på bio. "Maria Larssons eviga ögonblick". En underbar film. Fantastisk musik, vackert foto, suveräna skådespelare!!!!

 

Och den filmens budskap kanske var att livet är som det är, men konsten är att kunna se det vackra mitt uppe i allt det andra ... att det finns en massa fantastiskt att utforska ....

M:
Mildare nu.

Snösjok rasar från de höga granarna i skogen.

Isdropp i stuprännorna.

Och solsken!

Kanske ändå ....

M:

Han kan se ut på många sätt min Valle.

Vacker! Eller hur?

Men också ....

...farlig.

Fast ändå:

SNÄLL.

Eller i bustagen faktiskt alldeles ...

...GALEN!

 

M:

Nu fungerar en av datorerna i alla fall!

Åtminstone en stund ....

 

Snacka om att det uppstår problem, även om man har brandväggar och antivirusprogram som ska skydda datorn och nätverket.  Det är så lätt hänt att man svarar fel i alla popuprutor som dyker upp vid uppdateringar och reparationer ... (Förmodligen har jag klickat in en bugg ...)

Nog om det.

 

Här har vi det snöigt och KALLT. Det är gnistrande vackert. Valle är inte så sugen på att gå ut så ofta, men när vi väl är ute hoppar han och flyger fram i snön ...  Däremellan går han hyfsat bra nu i koppel. (För det mesta.)

 

Jag tror i alla fall att han kommer att njuta när han äntligen blir av med tratten. Förhoppningsvis slipper han den i slutet av veckan om såret läker som det ska.

 

I helgen som gått, har vi umgåtts med många barn och barnbarn. Roligt!

Nu är det lugnare igen. Jag har varit trött idag och sovit mycket men hoppas bli piggare imorgon, så att jag kan träna och ägna mig mer åt Valle.

 

God natt!

M:
Å, vilken mysig hund ni har, sa veterinären. Till och med när han var alldeles groggy efter operationen, ville han hälsa och gosa med veterinärerna. Vi fick komma in så fort han vaknat och allt hade gått bra. Kulorna (som sett bra och fina ut) var bortskurna och såret hopsytt. De tyckte att vi var kloka som gjorde kastreringen nu, innan han befäst en massa beteenden som kan bli jobbiga ... Och dessutom minskar vi riskerna för analsäcksproblem, prostatabekymmer och förhudsinflammationer.

 

Just nu är Vallepojken lite pipig. Jag har gett honom en halv smärtstillande tablett ikväll och han ska fortsätta att få en halv tablett två gånger per dygn i några dagar. Hoppas att det tar bort smärtan. Annars är det väl mest konstigt för honom. Att gå med tratt som en annan fåne.

Lillputten. M:s älskling ...

M:

Solens strålar blir allt starkare och nu har det kommit ett lager kritvit snö som lagt sig på marken igen. Effekten är stor. Ljuset ger kraft!!!

 

Ibland är jag oändligt sorgsen över min tillvaro "på sidan om": hemmatillvaron, med tröttheten och utan jobb och ... utan gemenskap. Det är lätt att göra fel slutsatser - att tänka att man inte duger och att livet inte har någon mening. Men som tur är finns  det ljuspunkter.

 

Valle är en stor ljuspunkt! Och sådana gnistrande vackra vinterdagar som idag, tänker jag att jag (tack vare Valle) har tur som får komma ut på promenader i denna vita, ljusa, fantastiska verklighet - mitt på dagen! Jag är ute och njuter, när andra sitter instängda på sina arbetsplatser och längtar ut till solen.

Det är ju lycka.

Tack för det, Valle!